1 Så mörk år ej natt, så hård är ej nöd,
Att Jesus ej hjälpa förmår,
Mitt ljus och mitt lif i mörker och död,
Densamme i dag som i går.
Si, Jesu är när', fast stundom han synes mig fjärran.
2 Han lyser mig genom dödsskuggans dal,
Och själf har han blifvit för mig
En lefvande väg till himmelens sal,
En källa af lif uti sig.
Si, Jesus är när', fas stundom han synes mig fjärran.