1 Mitt Hjarta, tru med Tryggje
Paa ordet av Guds Munn!
Paa dette Berg du byggje:
Det er jo god ein Grunn!
Um Jrod og Himlar falla,
Guds Ord daa aldri fell.
I Tru paa honom kalla!
So stend du som paa Fjell.
2 Men Verdi helst vil hanga
Ved det, som duger minst,
Og fyrst til Jesus ganga,
Naar ingen Utveg finst:
I Trong og tunge Stunder,
I Sjukdom,sorg ogSut
Ho vil, han ved eit Under
Skal fria henne ut.
3 Ja Verdi ligg i Blunder,
Ho utan Tru vil sjaa.
Ho føkjer Teikn og Under,
Som ho kann taka paa.
Men Under inkje batar,
For Vantru inkje ser,
Men berre Trui fatar,
Kvat Gud i Teiknet ter.
4 So høyr, kvat Jesus segjer,
Og hald deg til hans Ord!
Han byd, og Stormen tegjer,
Han stiller sorg paa Jord.
Ja tru, naar Jesus talar,
So skal du Under sjaa:
Endaa i Daudens Dalar
Du Syn paa Liv skal faa.
5 Hans Ord kann Helsa giva
Og turka Taaror av.
Han byd den Daude liva,
Og fram han gjeng or Grav.
Han dermed vil oss visa,
Han Dauden yvervann,
So me skal hohom prisa
Ein Gogn i Livsens Land.
Source: M. B. Landstads Kirkesalmebog og "Nokre Salmar" ved Professor Dr. E. Blix, samt følgende tillæg: Kirkesalmeboger og Almedigter af Biskop J. N. Skaar, med 79 portræter, og Kirkemusiker og Kirkemusik... #763