Förgafves ropar den redan dömde
Om någon lindring uti sin nõd.
Hur här om lycka och frid han drömde,
Den drömmen slöts dock med evig död.
Han nu kan aldrig ur djupet fara
Till frälsta skaran i himlen opp,
Ty si, befästadt ett svalg skall vara,
Som ej ger rum för en skymt af hopp.
Display Title: Det eviga svalgetFirst Line: Förgäfves ropar den redan dömdeTune Title: [Förgäfves ropar den redan dömde]Scripture: Luke 16:19-31Date: 1891
It looks like you are using an ad-blocker. Ad revenue helps keep us running.
Please consider white-listing Hymnary.org or getting Hymnary Pro
to eliminate ads entirely and help support Hymnary.org.