1 O, hvad är väl all fröjd på jorden
Mot en droppe af jesu frid!
Är du däraf delaktig vorden,
Rör dig föga all världens strid.
Han är friden; de dyra orden
Trösta städse i nödens tid,
Trösta städse i nödens tid.
2 Får du alltid ej kännbart smaka
Denna himmelska ljufva frid,
Kan du öfver den rätt ej vaka,
Under andans och köttets strid,
Står den trösten dig dock tillbaka:
Jesus, Jesus, han är din frid,
Jesus, Jesus, har är din frid;
3 Är din frid, fast du ofta känner
Nöd och ofrid för syndens skull;
Ja, när solen som hetast bränner,
Hviskar han dock så kärleksfull:
"Jag, din vän framför andra vänner,
Älskar dig för min egen skull"
4 Är du trött utaf pilgrimsfärden,
Suckar efter förlossningen,
Lider hjärtat af synden flärden,
Ja, af kärlek till synden än,
Si, besegrad är ändock världen,
Jesus vunnit ock öfver den.
5 Gläds, ja gläds, ty hvad Jesus vunnit,
Är en vinning jämväl för dig;
Han en evig förlossning funnit,
När i döden han utgaf sig!
Snart all fruktan, all nöd försvunnit,
Snart allt mörker blir ljust för dig.
Source: Andeliga Sånger (3. upplagan) #106