En vän framför andra

1 En vän framför andra, min Frälsare huld,
Som tog uppå sig att betala min skuld,
Och städse mig helar, förlåter, fördrager,
Den vännen alltmera mitt hjärta intager.

2 Mitt högsta, mitt enda behof är hans nåd,
Hans dyrbara närhet, hans ledning och råd.
Jag kan icke lefva förutan att äga
Min vän och hans vänskap, som allt öfverväga.

Source: Andeliga Sånger (3. upplagan) #50