"Ingen omsorg"

1 Min omsorg, Herre, vare den
Att ingen omsorg hafva,
Men all den nöd mig trycker än
Uti ditt sköt begrafva!
Du lofvat sörja själf för allt,
Och mig har du i nåd befallt
Att utan omsorg vara.

2 Har du, din stora nåd till pris,
Till barn mig velat taga,
Du skall ock på en faders vis
Försorg om allting draga.
Hvar dag är du min Fader huld,
Hvar dag förlåter du min skuld
Och leder i all sanning.

3 Att hafva dig till far och vän,
Visst är det nog för jorden,
Då det är nog för himmelen,
Dit jag är kallad vorden.
Så lär mig du ej sörja mer,
Men tro, att alltid med mig sker
Din evigt goda vilja!

4 Ack, sorglös som den glada sparf
Jag kunde ju få vare,
Jag fått ett rikt, ovanskligt arf,
Det du vill mig förvara;
Och nu för hvarje dag du ger,
hvad jag behöfver - ja, långt mer
Af dina rika håfvor.

5 O, kunde jag nu prias blott
Din nåd och dina under
Och tacka för allt godt jag fått
Och fröjdas alla stunder!
Ja, Herre, Herre, lär du mig
Att hvila mera helt i dig
Och lefva till din ära!

Source: Andeliga Sånger (3. upplagan) #162